Behöver utbildning vara rolig?
När jag var sjuk och hemma från skolan en gång i början av nittiotalet hade jag så tråkigt att dagens barn hade dött på fläcken. Det minst dåliga alternativet var att se ett långt UR-program om en obskyr detalj på runstenar. Ifall språka på serbokroatiska hade gått samtidigt hade jag bytt kanal direkt.
Kort därefter började vi jobba med runstenar i skolan och då kunde jag plötsligt en liten extra bonusgrej som jag kom ihåg. Det går att lära sig även när man har tråkigt, men bara om något annat tvingar en. Till exempel att hjärnan håller på att rinna ut genom öronen av tristess, eller att chefen säger att du måste.
Däremot verkar det som att många av dem som skapar utbildningar (åtminstone de jag tvingats gå) går i fällan att förväxla tråkigt med korrekt eller sant. Kanslisvenska tas till när ämnet är seriöst bara för att ge det en illusion av professionalism.
De knastertorra kurserna jag pressat in har alla inom kort blåst ut genom öronen och istället minns jag de föreläsningar där professorernas komiska ådra har skymtat i mungipan. Skratten har rungat genom salarna i ämnen som matte, UX, och programmering (bland annat). Hans Roslings prat om barnadödlighet, vaccin och levnadsstandard hade inte tagit sig utanför föreläsningssalarna om han inte använt humor trots allvaret.
Lärande blir inte på något sätt sämre av att vi drar på munnen en smula, tvärt om. Ifall du står i valet och kvalet att skriva styltigt formellt eller svänga dina stilistiska lurviga ben, välj att dansa fram orden. Skriv som du skriver till en vän istället för en myndighet.
En av alla orsaker till det formella är naturligtvis att det är personer som inte har övat på att skriva som sätts på uppgiften. Det delegeras ut till någon som har en lite oklar roll eller till den som råkar vara expert på ämnet, eller HR. Kanske är det rädslan för att någon annan ska tycka det är oseriöst, eller så faller alla dina försök till skämt i text som platta pannkakor ner på slaskig trottoar. Då får du antingen öva och bli bättre, eller helt enkelt ta hjälp av någon som övat mer.
Ord är lika dyra eller billiga att producera oavsett om de är ointressanta eller medryckande.
Titta på nobelpristagarna. En förvånande stor andel av dem utövar en kreativ hobby på en hög nivå, dessutom är de alla (nästan) bra på att kort, koncist, och roligt få fram sitt budskap. Vilka böcker rycks du med i? Vad somnar du av? Se på TED-talks och analysera hur de gör.
✅ Övning: Öva på att skriva mindre formella mail till dina kollegor. Våga skriva mer som du talar och se vad som händer. Fnys åt andras stolpighet.
PS. Redan när jag jobbade på Klarna försökte jag skriva lite mer läsvärda texter (tack för det ni som puttade mig i rätt riktning) och den roligaste klagomålet vi fick var från någon som tyckte det var BEDRÖVLIGT att vi använde ETT JÄVLA HIP-HOP-SPRÅK hos en BANK! Men de flesta andra verkade inte tycka att det var lika hemskt att vi var en aning mer avslappnade. DS.
PS2. Jag fattar att det inte är lämpligt överallt. Men på betydligt fler ställen än du tror. Till och med skatteverket skriver mer lättsamma texter idag än de gjorde år 2000. Kan de kan du. DS2.
